Blå Stjärnan...
Just nu känns allt så meningslöst...
Igår fick vi köra Cooper till blå stjärnan då hans mage svullnade upp och blev stor som en tennisboll
Vi fick runtga och en massa skit, han fick sedan en spruta som gjorde att han spydde
Det visade då sig att han ätit ALL kattmat i Ozzys Skål när jag och kim varit i affären
Det var helt sjukt hur mucket han spydde upp
Högen med spya var lika stor som honom
och för varje gång han spydde så såg man hur han blev mindre och mindre
Han blev så otroligt svag i hela kroppen och kunde inte gå efter det
han orkade inte ens sitta eller ligga ner
Sedan fick jag lämna kvar honom där öcer natten så han kunde få dropp
det var nästan det värsta... Att lämna bort min bebis till en främmande människa
att veta att han skulle sitta ensam i en jäkla brur
Jag grät hysteriskt hela dagen, jag saknade honom så jäkla mycket
jag känner mig så himla hemsk...
Men om vi har tur så här dom av sig vid lunch tid så jag kan åka och hämtas min älskade skatt
jag ska aldrig släppa taget om honom och lämna bort honom igen
tänker inte ens låta mamma vara hundvakt, jag hatar verkligen att vara ifrån honom...
